Där det lyser tryggt
Det är så konstigt, livet. Hur det går från rätt bra, till mörkaste hål, till likgiltighet, till upp och ner.
För ett år sen tittade jag på minnen på Facebook varje dag, hoppades att han skulle dyka upp där, men varje gång det hände raserades hela min värld på nytt.
Nu går det att leva, det är fan inte lätt, men om man slutar tänka så går det.
Jag har slutat analysera, slutat tänka på saker utanför jobbet. Slutat bry mig är kanske fel att säga, men jag har slutat bubbla över.
Om det är medvetet eller inte vet jag inte, men det underlättar ångesten och trycket.
