That hot blood, grew cold
Det exploderar, sen får jag dåligt samvete.
Men behöver jag få det? Får jag inte vara sur?
Jag är sur för att Max lämnat mig och mamma, för att han inte pratade med mig på slutet, för att han gjort så mycket annorlunda, för att han fått mig att bli annorlunda, för att han fått mig att hata mig själv.
Jag är sur för att jag vill förändra min situation och komma vidare och för att jag inte vill förändra mig.
Jag är sur för den konstanta ångesten och klumpen i bröstet.
Jag är sur för jag hatar mig själv, vart jag är och att jag är utan Max.
För livet är annorlunda och jag påminns om det varje dag. Varenda jävla dag påminns jag om att det är annorlunda. Och det gör så fruktansvärt jävla inte överallt, hela tiden.
Livet gör ont. Och livet är inte som det varit.
